Tryckkänsliga bindemedel ser till att självhäftande tejp binder vid lätt beröring.

Varför används tryckkänsliga adhesiver i tejp?

Tryckkänsliga bindemedel ser till att självhäftande tejp binder vid lätt beröring. Kombinationen av dess olika egenskaper gör den effektiv.



Det finns en god anledning till varför det är tryckkänsligt bindemedel som får tejp att fästa. Egentligen finns det massor av anledningar till att tryckkänsligt adhesiv, och därmed tejp, är en idealisk hjälp inom många användningsområden.

Vad är tryckkänsligt häftämne?

IPM-ACXplus-spänning-eleminering-001_72dpi
Tryckkänsliga bindemedel kombinerar viskositet och elasticitet

Till att börja med är tryckkänsligt häftämne en typ av adhesic. Mer exakt: det häftämne man hittar på självhäftande tejp. Tryckkänsliga häftämne har en speciell utformning: De kombinerar viskositet – förmågan att vara tjock, klibbig och ha halvflytande konsistens, som honung till exempel - med elasticitet – som exempelvis gummi. De fäster väl mot en yta (adhesion) och är lika solida och styva inom och av sig själva (kohesion). För att åstadkomma det måste den adhesiva substansen innehålla specifika råmaterial.

Naturgummi kan t.ex. läggas till eftersom det har särskilt stark adhesion tack vare att det innehåller harts. Självhäftande tejp med gummibas används exempelvis när vi behöver täcka ytor vid målning eller förslutning av kartonger. Behöver tejpen hålla särskilt länge, vara UV-beständig och tåla extrema temperaturer används oftast tryckkänsliga adhesiver gjorda av akrylat. De kan anpassas ännu mer till de specifika behoven eftersom akrylat innehåller polymerer som kan ”skräddarsys”.

Läs mer

Tillverkningen av transparent självhäftande tejp (d.v.s. tesafilm®)

Vi håller oss till exemplet med naturgummi och tittar på tillverkningen av enkelhäftande tejp för att göra det enkelt. Efter att en stor boll av råmaterialet naturgummi har delats upp i mindre bitar blandas det med harts och andra material, löses upp och homogeniseras. Övriga material väljs ut utifrån de krav som ställs på bindemedel, t.ex. att de ska vara åldersresistenta. En vattenbaserad teknologi patenterad av tesa gör processen till stora delar miljövänlig utan tillsats av lösningsmedel.

Efter att häftämnet framställts kombineras häftämne och bärare till en enhet i en särskild produktionsanläggning. Processen går till så här:

Läs mer
Här kommer tesafilmen: 
1) Koronabehandling: Förbättrar förbeläggningens fäste på den obearbetade filmen, som är gjord av polypropen och är 5 000 m lång och 1,33 m bred. 
2) Förbeläggning: Förbeläggningen av filmbäraren sker i en trågvals. Detta ger bindemedlet bättre hållfasthet längre fram. En skrapa avlägsnar sedan överflödiga rester efter förbeläggningen, 
3) Torkning: Filmbäraren passerar genom fem temperaturzoner, och här avdunstar vattnet i förbeläggningen. 
4) I detta skede utjämnas förvridningar så att filmen förblir slät under spänning och inte skrynklar. 
5) Rullkantskontroll: Rullen rätas ut med exakt precision – detta gör att rullen dras rakt hela vägen utan att halka av till höger eller vänster. 
6) Finish: Bindemedlet appliceras med en trågvals och en sänkbar omledningsvals. Även i detta skede avlägsnar en skrapa överflödigt bindemedel. 
7) Torkning: Adhesivet, som fortfarande innehåller vatten, passerar genom 12 torkzoner. Till en början stiger temperaturen ständigt för att sedan falla mot slutet, 8) Lindning och skärning: Den 5 000 meter långa tesafilmen lindas runt en stomme för att skapa en stor rulle. Därefter kan den skäras till och få en bredd om 12, 15 eller 19 mm i varierande längd.

8 steg till färdig produkt:

  1. Förbehandling: Om nödvändigt förbättrar en för- eller koronabehandling förbeläggningens bindning till det nya bärarmaterialet, som är gjort av polypropen och är 5 000 m lång och 1,33 m bred.
  2. Förbeläggning: I förbeläggningsprocessen appliceras en primer på bäraren. Detta ger häftämnet bättre hållfasthet längre fram. En skrapa avlägsnar sedan överflödiga rester efter förbeläggningen.
  3. Torkning: Förbeläggningen följs av en kort torkningsprocess: Bäraren passerar genom fem temperaturzoner och här avdunstar vattnet i förbeläggningen.
  4. Rullstation: I detta skede utjämnas förvridningar så att filmen förblir slät under spänning och inte skrynklar.
  5. Rullkantskontroll: Rullen rätas ut med exakt precision – detta gör att rullen dras rakt hela vägen utan att halka av till höger eller vänster.
  6. Finish: Häftämnet appliceras med en trågvals och en sänkbar omledningsvals. Även i detta skede avlägsnar en skrapa överflödigt bindemedel.
  7. Torkning: Finishprocessen avslutas med en sista torkningsprocess. Bäraren som nu är täckt av adhesiv som fortfarande innehåller vatten, passerar genom 12 torkzoner. Till en början stiger temperaturen ständigt för att sedan falla mot slutet.
  8. Valsning: Slutligen snurras den färdiga tejpen upp på stora rullar och konverteras. Det innebär att tejpen i ett sista arbetssteg skärs i varierande storlekar (längd och bredd), snurras upp på standardiserade rullstommar och förpackas.
Läs mer

Varför fäster självhäftande tejp?

Självhäftande tejper är tryckkänsliga. Det innebär att det krävs tryck för att skapa bindning.
Självhäftande tejper är tryckkänsliga. Det innebär att det krävs tryck för att skapa bindning.

Varför ingår egentligen tryckkänsligt bindemedel i självhäftande tejp? Det finns två huvudsakliga anledningar till det. Vilken är det tryckkänsliga bindemedlets främsta egenskap?

  1. Det är permanent klibbigt/klistrigt.
  2. Det är så klibbigt att lätt tryck är tillräckligt för att bindemedlet ska binda den självhäftande tejpen till ytan.

Med flytande lim täcker vi ytan och måste sedan vänta tills limmet stelnat, men det tryckkänsliga bindemedlet fixerar i samma stund som vi trycker pekfingret emot tejpen. Tryckkänsligt bindemedlet har allt man önskar sig hos en bra arbetskamrat: De är alltid redo att jobba. Och de är pålitliga och högeffektiva.

Läs mer